Ett medborgarförslag låter dig lämna en egen idé direkt till kommun- eller regionfullmäktige, utan parti och utan kostnad. Här är hela vägen: vad som krävs, hur du formulerar det, och varför vissa förslag blir verklighet medan andra läggs åt sidan.
Det är din rätt att lägga ett eget förslag direkt till de folkvalda i din kommun eller region, utan att gå via ett parti. Fullmäktige måste först ha beslutat att erbjuda det, och ungefär 200 kommuner plus flera regioner gör det idag.
Inte alla kommuner har kvar medborgarförslaget. Många har bytt till e-förslag, och för en del frågor finns det smidigare vägar. Börja med att se vilket verktyg som passar din fråga och vad som faktiskt finns där du bor.
Reglerna skiljer sig åt mellan kommuner och regioner. Sök på din kommuns eller regions webbplats efter ordet medborgarförslag eller e-förslag, så ser du vad som gäller där du bor och vilken blankett eller e-tjänst du ska använda.
Ett starkt medborgarförslag har samma delar oavsett fråga. Du behöver inte vackert språk eller perfekt stavning, men du behöver vara tydlig. Sju byggstenar, i den ordning de gör mest nytta.
Vad det är. Det första politiker och tjänstepersoner ser. En tydlig rubrik gör att förslaget hamnar rätt och blir lätt att hänvisa till längre fram.
Så gör du. Skriv vad du vill ska hända, kort och konkret. "Säkrare skolväg vid Lindängsskolan" säger mer än "Trafiken".
Vad det är. Hjärtat i ett medborgarförslag. Den enda mening som de folkvalda faktiskt ska ta ställning till.
Så gör du. Formulera det som ett beslut: "Jag föreslår att kommunen ska ...". Håll dig till en enda fråga, så blir det lätt att säga ja.
Vad det är. Det som får läsaren att förstå varför frågan behövs, utan att drunkna i detaljer.
Så gör du. Beskriv läget i några meningar. Vad är problemet, var märks det, och vilka påverkas av det idag.
Vad det är. Skälen som gör förslaget svårt att avfärda. Här vinner eller faller många förslag.
Så gör du. Backa upp med fakta och siffror där du kan. Knyt an till mål som kommunen redan har, till exempel trygghet, klimat eller folkhälsa.
Vad det är. Förslag som hjälper många väger tyngre än sådant som bara gynnar en enskild.
Så gör du. Visa vilka som har nytta av förändringen, och gärna att den håller över tid. Ett brett intresse är lättare att prioritera.
Vad det är. Förslag faller ofta på att de hör hemma någon annanstans, eller försöker lösa allt på en gång.
Så gör du. Kontrollera att det är kommunen eller regionen som ansvarar, inte staten eller Trafikverket. Dela upp flera idéer i flera separata förslag.
Vad det är. Ett medborgarförslag måste gå att koppla till en folkbokförd person, och du ska kunna få svar.
Så gör du. Skriv namn, adress och kontaktuppgifter, och märk det med ordet "medborgarförslag". Använd kommunens blankett eller e-tjänst om den finns, och spara en kopia.
När förslaget är inlämnat följer det en bestämd väg genom kommunen. Att veta var i processen frågan befinner sig hjälper dig att kliva in på rätt ställe, medan det fortfarande går att påverka.
Via kommunens blankett, e-tjänst eller ett brev märkt medborgarförslag. Ta med namn och kontaktuppgifter så att svaret kan nå dig.
Märk det rätt och spara en kopia, så kan du följa ärendet och hänvisa till det senare.
Förslaget blir en allmän handling och får ett diarienummer. Nu går det att söka fram och följa genom hela processen.
De folkvalda anmäler förslaget och bestämmer vem som ska bereda det, oftast en nämnd eller en förvaltning.
Mötena är offentliga. Du får gärna lyssna, och du kan höra av dig till ledamöter i den berörda nämnden.
Här utreds förslaget: vad det kostar, om det är lagligt och praktiskt möjligt, och hur det passar kommunens mål. Det här tar oftast längst tid.
Erbjud dig att komplettera med underlag, och samla stöd för frågan medan den utreds.
Nämnden eller fullmäktige beslutar. Utfallet blir bifall, avslag, eller att förslaget anses besvarat.
Enligt lagen ska du få ett svar senast inom ett år. Blev det avslag kan du bearbeta förslaget och försöka igen, eller söka en annan väg att påverka.
Tidslinjen är den vanliga gången. Exakt hur det går till skiljer sig åt mellan kommuner och regioner, och handläggningen tar ofta flera månader.
De flesta avslag beror inte på dåliga idéer, utan på hur förslaget är skrivet. Det här skiljer ett förslag som går igenom från ett som läggs åt sidan.
Här är en enkel mall du kan utgå från, och samma mall ifylld med ett påhittat exempel. Kopiera strukturen och byt ut innehållet mot din egen fråga.
Gå igenom de här punkterna en sista gång. Kan du svara ja på alla, har du ett starkt förslag.
Handlar förslaget om en enda fråga?
Är det något kommunen eller regionen ansvarar för?
Står det konkreta förslaget som en tydlig att-sats?
Har du motiverat varför, gärna med fakta eller siffror?
Framgår det vilka som har nytta av förändringen?
Har du kollat om din kommun använder medborgarförslag eller e-förslag?
Är förslaget märkt "medborgarförslag" med dina kontaktuppgifter?
Har du sparat en kopia, så att du kan följa ärendet?
Orden du möter i en kommuns text om medborgarförslag, förklarade kort.
Reglerna finns i kommunallagen, och varje kommun och region beskriver sin egen process. Det viktigaste underlaget är därför din egen kommuns eller regions sida om medborgarförslag eller e-förslag.
Vill du se fler sätt att göra din röst hörd? Demokratiskolan samlar hela verktygslådan, från remissvar och namninsamlingar till organisering: så påverkar du.